När män tar sig tolkningsföreträde i kvinnofrågor

I mitt förra inlägg om menskoppar så länkade jag till en artikel i Aftonbladet (som du även hittar här). Jag tycker att artikeln i sig var superbra eftersom jag själv älskar min menskopp och vill gärna sprida detta vidare till så många kvinnor som möjligt. Men förstå min förundran (och irritation) när jag läste kommentarerna till artikeln och inser att av totalt 18 kommentarer är 4 skickade av män som försöker göra sig roliga på menskoppens (och kvinnors) bekostnad. ”Enda problemet jag känner att dessa har är att jag måste trycka åt så himla mycket för att de ska sitta fast, någon annan som har samma problem? :/” undrar till exempel Erik.

Min första tanke när jag läste Karls kommentar ”Har kört med menskopp i 3 månader nu och är riktigt nöjd” var att det förmodligen var en kvinna som av misstag varit inloggad på sin mans/sambos/brors facebook-konto när hon skrev kommentaren, men med tanke på att över en femtedel av kommentarerna är inskickade av en man så börjar jag starkt tvivla på att det är så det gått till. Inte nog med att män alltid ska räknas som normen i samhället och allt som oftast tar sig tolkningsföreträde om i princip allt i allmänhet. Nu tar dom sig dessutom friheten att klampa in i ett kommentarsfält som så tydligt riktar sig till kvinnor och kvinnors kroppar. Vissa (män) verkar helt enkelt inte kapabla till att fatta när dom ska vara tysta.

Skärmklipp från kommentarsfältet i artikeln på Aftonbladet

Det där med mens

Precis som alla andra månader sedan jag kom in i puberteten så har jag för tillfället mens. Men det är ju sånt där som en inte ska prata om. Det är ju äckligt och alldeles för privat. Nej, mens är något skamligt som inte ska diskuteras eller talas öppet om.

Jag hoppas att alla som läser det här inser att jag är ironisk nå så djävulskt. Självklart ska vi prata om mens! Mens är något naturligt som alla kvinnor har under en så stor del av sitt liv att det är fullständigt oacceptabelt att det fortsätter vara så tabubelagt som det är idag. Jag hade egentligen tänkt skriva det här inlägget redan för ett par dagar sedan men har inte riktigt kommit mig för. Men så såg jag precis en artikel om precis detta så nu blir det till slut av. Jag erkänner att första känslan var ”skit också, nån annan hann före!” men egentligen är jag bara lyckligare ju mer som skrivs i ämnet så besvikelsen svängde snabbt över till glädje.

Jag tycker inte att mens är det minsta kul. Det gör ont och jävlas, men just därför tänkte jag dela med mig av mitt bästa tips när det gäller att underlätta hela grejen. Självklart pratar jag om Menskoppen! (Bilden har jag stulit från menskopp.org)

Menskoppar i olika färger

 

Själv har jag använt min menskopp i drygt 3 år och har aldrig någonsin ångrat mitt köp. Eftersom menskoppen samlar upp blodet istället för att suga upp det så rubbas inte ph-balansen eller bakteriefloran i slidan på samma sätt som när en använder tampong. Dessutom så varken känns den eller syns den och behöver bara tömmas 1-2 ggr/dygn så den är smidigare än både tamponger och bindor på alla sätt oavsett hur mycket eller lite en blöder. Och att en menskopp kan användas i 5-10 år gör dessutom att den är både billigare och miljövänligare än alla andra alternativ.

Fördelar med menskopp

  • Smidigare
  • Skönare
  • Billigare
  • Bättre för miljön

Nackdelar med menskopp

(Listan är tom)

Om en vill ha fler argument utöver mina personliga erfarenheter som jag har listat ovan så kan en med fördel besöka menskopp.se. Där kan en även läsa mer om hur menskoppen används och lägga en beställning!

Aromaco

Nu tänkte jag skryta lite. Jag har nämligen världens bästa sambo! Inte nog med att han är världens snällaste, har vettiga åsikter om det mesta och är vansinnigt förälskad i mig, han är dessutom otroligt lättövertalad när det gäller mina idéer kring att försöka leva lite mer hållbart. Så när hans deo började ta slut för några dagar sedan var det alltså inga som helst problem att övertala honom om att testa en naturlig deo utan aluminium från Lush.

Valet föll på en deo vid namn Aromaco som köps på lösvikt och påminner ganska mycket om en solid handtvål till utseendet och konsistensen. men det är alltså en deodorant som stryks på huden precis som ett vanligt deostick. Och precis som schampot jag köpte på Lush för ett tag sen är Aromaco förpackningslös vilket jag tycker är superbra! Får se om det blir att inhandla en burk även till den så småningom så att den blir lite lättare att förvara och ta med sig på resor. Men det blir inte förrän vi sett hur bra (eller dåligt) den fungerar.

Deodoranten Aromaco från Lush

När normbrytande människor försvinner i mängden

En sak som jag tycker är intressant med könsroller och normer är hur vi ofta är så jäkla insnöade på att saker ska vara på ett visst sätt att vi inte ens märker när så inte är fallet. Till exempel som i helgen då jag och T var på grillfest. Vi var ett gäng på ungefär 15 personer där könsfördelningen var något så när 50/50. Vi pratade, drack och njöt av det fina vädret när det så blev dags för grillningen. I min och T’s relation så är det i regel jag som grillar helt enkelt eftersom jag är den som är bäst på det. Till festen hade folk hade tagit med sig sitt eget kött och fick således även grilla detta själva.

Jag slänger upp vårt kött på grillgallret, hjälper några av dom andra som inte var lika skillade som jag och sätter mig därefter för att avnjuta en riktig festmåltid. Jag skulle nog helt ogenerat faktiskt våga påstå att jag var den bästa grillaren på stället. Men trots detta envisas (såklart) någon av grabbarna med att påpeka att ”Höhö, nu är det sådär stereotypt som vanligt. Bara grabbar som grillar!” (okej, han lät överhuvudtaget inte så dryg som jag fick honom att framstå men ändå). Det jag vill belysa med det här är alltså inte att killen som kom med kommentaren på något sätt skulle vara nån dryg jävel (snarare tvärt om), men jag kan bli så less på att jag som tjej tydligen överhuvudtaget inte ens noterades i massan av grillande grabbar. Det var precis som att förväntningarna över att grillning är en typiskt manlig grej att hålla på med gjorde att jag som tjej blev fullkomligt osynlig, alternativt inte räknades.

Det är ungefär samma sak som när chefen kommer in på kontoret och utbrister ”Tjena grabbar!… Eh, och tjejer…” (för att jag är ensam tjej), eller när jag spelar beach volleyboll med några kompisar och lagkamraterna inleder matchen med ”Kom igen nu grabbar!” (återigen för att jag är ensam tjej), eller när samma kompisgäng en liten stund senare kommer på den briljanta idén att basta ihop efter matchen (tack för det hörrni, kul att jag är den enda som inte får följa med in i ert omklädningsrum)… Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst men det tänker jag alltså inte göra. Självklart tycker jag att det är dags att vi slutar att leva efter stereotyperna men framförallt att sluta reproducera dom i sammanhang där dom överhuvudtaget inte finns eller där dom åtminstone är på väg att luckras upp! Fokusera mindre på könen och mer på aktiviteten. Sluta räkna mig till en av grabbarna och räkna istället oss alla som människor.

Mer Solid Shampoo Bar

Nu har jag hunnit testa schampot ett par gånger som jag köpte på Lush förra veckan. Alltså Lush Solid Shampoo Bar i doften Jumping Juniper. Vad jag tyckte? Jag ÄLSKAR det! Jag tycker i allmänhet att många av deras produkter doftar lite väl kryddigt (själv föredrar jag sötare och blommigare dofter) men den här doften är helt okej. Men framförallt så jävla bra! Vet inte om jag någonsin upplevt ett schampo med härligare och mer kompakt lödder än detta. Och min hårbotten har nog aldrig heller mått så bra som den gör nu. Alla tummar upp för denna alltså!

Lush Solid Shampoo Bar

 

Gillar även att den är förpackningslös vilket gör att vår stackars miljö slipper ta hand om så mycket sopor (jag räknar alltså inte med asken jag köpte till eftersom den återanvänds).

Clear vision

Har jag någonsin berättat att jag har en tendens att dra ut på vissa saker näst intill i oändligheten innan jag slutligen får tummen ur? Så länge jag har en deadline att förhålla mig till eller om jag vet med mig att andra människor på något sätt är beroende av mig så är jag (som tur är) riktigt bra på att få saker gjorda. Handlar det om mitt eget välbefinnande eller sånt som jag borde göra men inte riktigt känner för att göra däremot så kan jag i princip skjuta upp det hur länge som helst. Typiska saker som jag skjuter upp i oändlighet är till exempel att gå till tandläkaren, uppsöka läkare/vårdcentral (senast jag äntligen tog mig tid att ringa läkaren hade jag en lista på 3 av varandra oberoende åkommor varav den ena var akut och gjorde att jag helt enkelt inte KUNDE skjuta upp det mer) samt att gå till optikern.

Men nu mina vänner! Nu har jag, sisådär 3-4 (?) år senare än lämpligt, äntligen köpt nya glasögon! Jag har ju visserligen haft linser med rätt styrka under tiden… men det är fan inte så jävla nice att MÅSTA peta in/ut dom små prylarna i ögonen varje morgon och varje kväll. Men nu kan jag iaf stolt presentera mina nya bågar! Dom är från Skaga Scandinavian Eyewere i modellen 2449 NELLY och färgen heter 9202 transparent light brown.

Glasögonbågar Skaga 2449 NELLY 9202 transparent light brown

 

Och inte nog med detta! När jag ändå höll på så passade jag dessutom på att köpa ett par solglasögon med slipade glas i också, så nu behöver jag inte ens pyssla med linser när jag ska ha solisar! Klassiska Ray Ban Wayfarer blev det i krackelerad brun (men färgen heter bara brun) i stället för svart.

Ray Ban Wayfarer brun

 

Så se upp världen! Här kommer jag!

Hatet – En bok om antifeminism

Efter att ha läst ut boken om Zlatan kände jag att det var dags för lite tyngre läsning igen. För även om Zlatan inte alltid verkar haft det så jävla lätt så handlar boken trots allt om hans framgångssaga och den är dessutom skriven på ett lättläst och ganska underhållande sätt. Jag bestämde därför att att det var dags för Maria Svelands Hatet – En bok om antifeminism.

Jag är som bekant själv feminist egentligen sen långt tillbaka men dom senaste månaderna har jag börjat söka information lite mer aktivt och blivit mer öppen med var jag står någonstans. Och ju mer insatt jag blir desto mer känner jag att jag vill veta, fundera, analysera. Vilka normer är det egentligen som finns i vårt samhälle? Hur uppstår dom hatiska debatterna som titt som tätt förföljer feminister och kvinnor i stort?

Hatet – En bok om antifeminism är en bok som visserligen inte kan ge några absoluta sanningar om just detta, men som jag ändå tycker kommer en bra bit på vägen. Det Maria Sveland gör i boken är nämligen dels att belysa några av de stora debatterna som pågått dom senaste åren så att läsaren får ett lite större perspektiv på hur debatterna egentligen uppstått och vad dessa har gemensamt. Dessutom försöker hon sätta ord på varför feminism verkar upplevas så hotfullt och hur framförallt media spelar en stor roll när det gäller att låta antifeminismen få en utbredd plats i samhället.

Rekommenderas! Egentligen inte bara till uttalade feminister utan kanske framförallt till människor som antingen är för jämställdhet (som för övrigt inte verkar finnas i ordlistan nu när jag skriver detta inlägg, säg what!) men som inte tagit klivet och börjat kalla sig själva feminister. Jag vill även rekommendera boken till dom som kanske inte tycker att det här med feminism är deras grej eller att kvinnohatet är ett tillräckligt stort problem för att en ska behöva ta det på allvar, eller för den delen till människor som befinner sig på andra sidan och faktiskt tillhör antifeministerna.

Tänkte bara avsluta med ett citat ur boken:

”När feminister dessutom envisas med att göra mäns våld mot kvinnor till en politisk fråga, vibrerar luften av den upplevda anklagelsen. Oförmågan – eller oviljan – att skilja på struktur och individ får dem att mena att allt prat om mäns våld mot kvinnor rymmer en kollektiv skuldbeläggning av män, en anklagelseakt sprungen ur feministernas manshat.

Här uppstår hatet hos de vita kränkta män som skyller sina tillkortakommanden och personliga förluster på invandrare och kvinnor. Det spelar ingen roll att det finns tusen rapporter som visar svart på vitt att invandrare diskrimineras på arbetsmarknaden och inom en rad andra områden, eller Statistiska centralbyråns statistik som visar att kvinnor är de som gör största delen av det obetalda hushållsarbetet och dessutom tjänar i genomsnitt 4 000 kronor mindre än männen varje månad. De vita kränkta männens upplevelse av att vara diskriminerade gör dem blinda för dessa fakta.”

- Mara Sveland, ur Hatet – En bok om antifeminism

Festivaltips

Jag var ju på Bråvallafestivalen för drygt en vecka sedan. det var min första festival så nu tänkte att jag skulle passa på att dokumentera en packnings-hjälp både för eventuella läsare och för min egen skull för framtida bruk. Kan ju så klart vara bra att ha i andra sammanhäng än just festivalbesök också, till exempel vanlig camping, vandring, båtsemester eller resande överlag.

Hygien och liknande

  • Våtservetter (!) för att kunna tvätta händerna innan matintag och efter toalettbesök
  • Våtservetter/pads för att ta bort eventuellt smink (finns särskilda för just det ändamålet, även speciellt för vattenfast smink)
  • Våtservetter/pads för övrig ansiktsrengöring (kan så klart även användas till hals, nacke, under armarna, whatever)
  • Fickspegel (extra viktigt om en tänker sminka sig)
  • Deo (raggardusch FTW!)
  • Plåster så att inte skavsår förstör det roliga
  • Solkräm (!)
  • Toapapper (!) (räkna med att papperet ALLTID är slut på bajamajor/offentliga toaletter)
  • Eventuella glasögon (du vill nog inte börja pilla med linser med dina smutsiga festivalhänder)

Kläder

  • Underställ (även om det är fint på dagen kan det bli ruskigt kallt på natten)
  • Mössa (även den för att ha när en sover om inte annat)
  • Extra ombyte att ha vid eventuellt regn (det GÅR INTE att torka kläder i ett tält)
  • Oömma kläder och skor (på festival är det skitigt, om det dessutom regnar så blir det ordentligt lerigt)
  • Stövlar (se ovan om regn och lera)
  • Regnkläder
  • Solglasögon

Mat

  • Vattenflaska (öl i all ära men utan vatten kommer du inte ihåg det roliga efteråt, alternativt missar banden du vill se för att du ligger däckad)
  • Knäckebröd till frukost (festivalområden öppnar vanligtvis inte förrän kring 12-snåret och en ska inte räkna med att det finns affärer tillgängligt)
  • Pålägg på tub att ha på knäckebrödet

Övrigt

  • Kontanter (!) för att köpa mat och dryck på festivalområdet (så slipper du slösa timmar i kö till dom få bankomater som förhoppningsvis finns)
  • BILJETTER (!)
  • Öronproppar (!) för att skydda hörseln och faktiskt höra musiken bättre (brukar förvisso gå att köpa inne på festivalområden men bättre att vara förberedd)
  • Plastpåsar att lägga värdesaker i vid regn (exempelvis mobiltelefoner eller annan vatten/fuktkänslig utrustning)

Solid Shampoo Bar

ÄNTLIGEN så tog T’s schampo slut så att jag fick en anledning att fara till Lush och köpa deras Solid Shampoo Bar. Själv använder jag ju knappt schampo så jag har liksom ingen anledning att köpa det till mig själv… men nu kunde jag alltså slå två flugor i en smäll iom att jag både fått en anledning till att gå in på Lush och faktiskt KÖPA nånting (i vanliga fall brukar jag gå in och lukta runt på alla härligheter och sedan gå ut tomhänt) men även en chans att ge T en liten vardagspresent sådär. Dessutom gick jag förbi Panduro (typ paradiset för en sån som jag som gillar att pyssla) och köpte mig ett papper. Jag förstår att det låter löjligt att gå till pysselparadiset, spendera säkert 30 minuter i butiken och sedan komma ut med ETT papper. Men det var alltså ett sånt där tjockt papper med fint mönster som jag nu vikt en presentask av som jag fint fyllt med silkespapper och slagit in kakan. Okej, om jag ska vara heeelt ärlig så vek jag bara en halv ask. Inte för att det var planerat utan för att jag inte tänkte på att det behövdes ytterligare ett papper för att vika botten av asken. Men så kan det alltså gå och nu har jag iaf äntligen skapat mig ett tillfälle att testa vika dom söta små askarna som Underbara Clara visade i sin instruktionsfilm härom veckan.

Men för att återgå till ämnet. Solid Shampoo Bar (vad jag vet så stavas schampoo med sch och inte sh men på hemsidan skriver dom shampoo så jag håller mig till det) finns att köpa på Lush och är en schampo-kaka som är handgjord, innehåller bara naturliga ingredienser och är dessutom veganvänlig (dvs helt vegetabilisk). Just den doften jag köpte heter Jumping Juniper och doftar… eeeh.. gott? Jag är inte så bra på det här med dofter men jag föreställer mig att den har en aningens touch av citrus men utan att vara helt citrusdoftande. Tror att det kan vara en aning lavendel inblandad i det hela också faktiskt. Kakan fungerar iaf ungefär likadant som en vanlig solid tvål, dvs gnugga kakan i lite vatten så att det bildas ett lödder och mojsa in i håret. Alternativt gnugga kakan direkt mot ditt blöta hår. Om schampot är något att ha låter jag vara osagt eftersom jag inte hunnit testa det än men det känns iaf som en sjukt bra idé!

Lush Solid Shampoo Bar

 

Lush Solid Shampoo Bar

 

Lush Solid Shampoo Bar i presentask

Jag passade även på att köpa till en liten plåtask att lägga kakan i så att den blir lättare att ta med sig. Tror däremot att en ska låta kakan torka så gott det går så att inte asken blir helt igenkletad. Kan vara ett bra alternativ att ha med på flygresan om inte annat så att en slipper bry sig om att fixa schampo i reseförpackningar!

Jag är Zlatan Ibrahimovic

Jag har alltså inte fått någon märklig personlighetskris och fått för mig att jag är Zlatan. Nej, jag har förstås just läst ut boken! Jag är Zlatan Ibrahimovic alltså, som för övrigt är skriven av David Lagercrantz (med hjälp av Zlatan själv förstås). Egentligen hade jag tänkt läsa den förra sommaren men eftersom jag inte alltid är så bra på att ta tag i såna saker och att den dessutom var slut i lagret när jag äntligen hade tänkt ta mig för att beställa den, så har det inte blivit av förrän nu. Den här gången köpte jag den ju som e-bok så att den skulle vara slut på lagret var ju liksom ingen risk.

Jag är inget jättestort fotbollsfan själv men eftersom jag lever ihop med T som är Manchester United-tok så har jag snappat upp en hel del namn på stora fotbollsspelare genom åren. Det var visserligen kul att känna igen många av namnen som behandlas i boken, men jag tror absolut inte att det är något krav för att en ska uppskatta boken fullt ut.

Framsidan av Jag är Zlatan Ibrahimovic

Inte helt oväntat så handlar den förstås om Zlatans liv som fotbollsspelare, från Rosengård till Milan och allt däremellan. En får lära känna Zlatan som person lite bättre och får en inblick i spelet bakom spelet så att säga med alla klubbyten, konflikter och känslor kring dessa. Dessutom så är boken helt sjukt lätt att fastna i och det går liksom undan. Den är skriven på ett lite pratigt  sätt vilket gör att det känns mer som att höra en berättelse än att faktiskt läsa en text. Rekommenderas? Ja!