Blir det kanske vinter snart ändå?

Då har det nya året dragit igång. Julledigheten är över för den här gången och dom flesta är tillbaka på jobbet som vanligt. Men trots att vi är en bra bit in i januari har vi fortfarande knappt sett skymten av någon vinter. Men nu på morgonen när jag kom ut genom porten var det åtminstone snöslask på gatorna så vi får väl hoppas på att vintern kanske är på väg ändå.

På tal om vinter så fick jag nog mina första  vinterkänslor igår då jag för första gången var och åkte  långfärdsskridskor! Det var superhärligt trots att det regnade lite smått och en perfekt aktivitet om en vill vara lite aktiv samtidigt som en är social. Kan helt klart tänka mig att göra om det förutsatt att jag hittar ett par pjäxor som passar lite bättre på mina fötter.

Tidigt nyårslöfte

Jag var på gymmet för första gången idag efter ett juluppehåll på 6 dagar. Jag är fullt medveten om att många surt skulle tjuta ”vadå uppehåll!?”, men för mig har det iaf varit ett uppehåll som jag medvetet var tvungen att bryta för att komma tillbaka på banan igen efter allt socker jag stoppat i mig och den minskade fysiska aktiviteten nu under julen.

Sedan någon gång i höstas har jag tränat regelbunden en sisådär 3-4 gånger/vecka vilket jag tycker är helt okej. Jag går till gymmet och jag märker att jag sakta med säkert blir starkare och starkare  vilket så klart är superbra! Efter ett ordentligt träningsuppehåll på flera månader känns det så klart fantastiskt att ha kommit igång igen. Vad jag däremot saknar är min goda kondition som jag varit bortskämd med i stort sett hela mitt liv. Jag tycker egentligen absolut inte om att konditionsträna, men eftersom jag spelat både fotboll och innebandy under hela min uppväxt och även upp i vuxen ålder har jag liksom fått det där med konditionen gratis. Fram till för drygt et år sen det vill säga då jag skadade foten och inte har kunnat spela innebandy alls och under lång tid överhuvudtaget inte kunde gå en vettig promenad ens en gång.

Nu börjar äntligen (!) min fot kännas helt okej och den senaste tiden har jag därför börjat testa den mer och mer med belastning av olika de slag vilket verkar (peppar peppar) gå riktigt bra. Idag bestämde jag mig därför för att avsluta mitt träningspass på gymmet med att springa i 10 minuter för att komma igång lite med den tråkiga konditionsträningen. Hittills när jag har testat foten har jag mest bara småjoggat lite lätt i max 5 minuter som uppvärmning, men nu ökade jag alltså hastigheten och fördubblade tiden. Och gisses vad jobbigt det var! Jag pinade mig igenom löpningen och när jag kom hem var jag fullständigt slut i kroppen. Utmattningen var i princip i klass med hur jag brukade känna direkt efter en match för några år sedan när jag fortfarande spelade innebandy i en klubb. Jag brukar egentligen inte hålla på med nyårslöften och sånt tjafs, men nu jäklar ska jag få tillbaka åtminstone en del av konditionen. Mitt nyårslöfte blir därför att i januari månad avsluta varje träningspass med minst 10 minuters löpning eller motsvarande konditionsträning.

Gaaah, önska mig lycka till vettja!

December 2013

God morgon världen och god jul! Vaknade precis (okej, för typ en timme sen men jag antar att det räknas som nyss så länge en inte har klivit upp ur sängen) hemma hos Tors mamma. Insåg att det hänt en massa saken i december som jag inte skrivit om så varför inte inleds dagen med en återblick på den gångna månaden.
Julen 2012 var jag och Tor på G att flytta till Stockholm så i julklapp av hans far fick vi ett presentkort på Afternoon tea på Grand hotell. Presentkortet gällde ett år så som tur var fick vi tummen ur och tog oss dit i början av december, bara några dagar innan det gick ut. Och tur var det för det var både mysigt och riktigt mumsigt.

image

Förra helgen var det tjuvstart på julen eftersom mamma och pappa var på besök. Glögg och skratt och ståhej och mat. Kan väl knappast bli bättre! Så nu hoppas jag att som har det riktigt bra på andra sidan jorden där som tillbringar den riktiga julen.
Julfest har det förstås också varit. Om det är något NetLight är bra på (förutom allt som är direkt förknippat med jobb förstås) så är det att anordna oförglömliga fester! Julfesten var inget undantag. Spralliga nyårskarameller från året som gått, följt av middag (ej julmat, jippi!), underhållning och dans.

image

image

Tur att jag är en mästare på att jobba och klämma ur mig energi trots lite sömn eftersom julfesten var på en torsdag.

Tomten kom tidigt 2013

21 december, årets kortaste dag (åtminstone om en räknar antal soltimmar) och första dagen på julledigheten! Och hur firar en in ledigheten bättre än med en sprojlans ny dator (ho ho, tomten kom några dagar tidigt i år) och halva dagen i sängen. Planen var visserligen att jag skulle in till stan för att handla dom sista (läs alla) julklapparna, men har jag lyckats skjuta upp det så här långt så skadar knappast en dag till! Håller tummarna för att det inte är lika regnigt och ruskigt imorgon.

Glad första advent! (i efterskott)

Jag vet att det är andra advent imorgon men eftersom jag är fantastiskt dålig på att uppdatera den här bloggen så kommer förra helgens bravader nu istället. Då hade jag nämligen besök av bästa F från Umeå och vi hade en riktig julmysig adventshelg tillsammans. Glögg, pepparkakor, saffransbullar, risgrynsgröt och skinkmackor var helgens diet och dessutom bestod söndagen av besök på inte mindre än 3 (!) julmarknader. Huvudnumret var julmarknaden på Skansen. Det blåste en hel del men vi hade klätt oss ordentligt med långkalsonger och täckjackor så det var mysigt ändå.

Rad med stånd på Skansens julmarkand 2013

 

En gammeldags Konsum-butik inne på Skansen

På vägen hem traskade vi även förbi Kungsträdgården där dom satt upp årets skridskobana och julmarknadsstånd och därefter även Stortorget i Gamla stan.

Skridskobanan i Kungsträdgården

Förutom alla traditionella julmarknader så besökte vi även julmarknaden på konstfack där studenterna sålde alltifrån handmålade affischer och tavlor till saker som var virkade eller gjorda i glas eller porslin. Ett av mina favorithörn var däremot en vägg där besökarna fick skriva upp sina kvinnliga förebilder. Jag är inte helt 100 på vad väggen i slutändan skulle användas till men budskapet som stod målat stort över väggen var iaf ”Uppmärksamma vem som är norm”.

"Uppmärksamma vem som är norm". En vägg full av kvinnliga förebilder på konstfacks julmarknad 2013.

Lisa <3 Karin

Kan du gissa vad jag gjorde igår? Nej, jag trodde väl det! Igår var dagen då jag köpte en ny cykel! Har ju varit utan ganska länge nu sen min förra blev stulen (hrmpf). Men nu har jag alltså en ny.
Jag köpte faktiskt en likadan som den jag hade innan, nämligen en Monark av modellen Karin. Skillnaden mot för den gamla är däremot att denna är rosa! Superfin! Den har dessutom inbyggd dynamo för framlyset vilket känns rätt lyxigt!
Här är hon, min skönhet:

image

image

Äntligen sovdags!

Oj, vad jag har varit effektiv idag! Började dagen med att diska och tömma sovrummet på saker, gå till Coop för att köpa en blomkruka och plantera om vår enda blomma som egentligen hade behövt ny jord och större kruka för minst nåt år sen. Stökigt blev det förstås eftersom jag höll till inomhus på köksgolvet men det var ju bara att städa undan sen. Därefter har jag tvättat, skrivit klart min exjobbsrapport och, sist men inte minst, tagit emot leveransen av (och monterat) vår nya säng! Känns hur lyxigt som helst! Så efter att ha tillbringat nästan en månad på en uppblåsbar madrass ska jag alltså snart få krypa ner i en sprojlans ny dubbelsäng deluxe modell lyxigast. Så. Jävla. Skönt.

Feel bad-film

I vanliga fall brukar en prata om feel good-filmer men nu tänkte jag (hör och häpna) tipsa om en riktig feel bad-film. Såg nämligen Anne Franks dagbok (2007, regisserad av Jon Jones) igår och har på fullaste allvar nog aldrig blivit så illa berörd av en film någonsin tidigare. Andra världskriget är ju i allmänhet ett väldigt upprörande och berörande ämne som sådant eftersom det är för mig helt ofattbart att något sådant överhuvudtaget kan hända.

Filmen baseras ju förstås på en dagbok som är skriven av den då 13-14-åriga judiska flickan Anne Frank som tillsammans med sina färäldrar och syster samt ytterligare en familj och en man gömmer sig i ett annex bakom en bokhylla på faderns kontor. Tack vare några modiga medarbetare till pappan så lyckas Anne och de övriga alltså hålla sig gömda i hela 2 år. Men det som berörde mig så mycket i filmen var inte kriget och otäckheterna i sig, utan snarare frånvaron av det. Det Anne beskriver i sin dagbok påminner nämligen om tankarna hos vilken ung flicka som helst, trots omständigheterna hon befinner sig i. Det är frustrationen över att inte känna sig hörd, förvirringen av att komma i puberteten och alla förändringar det innebär för såväl kropp som själ och orättvisan hon får utstå för att hon är både ett barn och dessutom flicka. Allt detta som hon ventilerar i sin dagbok samtidigt som kriget pågår i världen utanför.

Det var  med andra ord med tunga hjärtan som vi kröp ner i sängen igår kväll. Hela filmen satt vi tysta som möss i rädsla av att vi skulle dra till oss uppmärksamhet som skulle göra att Anne och dom andra blev avslöjade. Knappt vågade vi andas. Och när filmen var slut och vi reste oss för att borsta tänderna kunde vi knappt få fram ett ord eftersom det kändes som om vi sugits rakt in i filmen och var tvungna att smyga samtidigt som våra hjärtan var så tunga att det kändes som om dom släpade i golvet.

Hej Hägersten!

Nu är jag inte längre solnabo utan har tagit mitt pick och pack och slagit läger i Hägersten. Flytten gick okej tack vare att vi fick hjälp där på slutet, men det här var helt klart min jobbigaste flytt hittills. Hissen i gamla huset gick sönder så vi fick ändå bära 2/3 av grejerna från fjärde våningen. Iväg med lastbilen till andra sidan stan och snabbt slänga ut allt på trottoaren för att hinna lämna tillbaka hyrbilen i tid. Därefter upp med allt till den nya lägenheten på tredje våningen i ett hus utan hiss. Alla dessa trappor har satt sina spår i mina ben idag kan jag lova. Så här såg iaf lägenheten ut tidigare idag (efter att T hunnit ordna upp en del i röran):

image

image

image

Något av ett kaos skulle en kunna säga. Inte blev det bättre av att jag haft så ofantligt svårt att sova sista tiden heller. Vet inte om det beror på värmen, att jag kanske vänt på dygnet eller något helt annat, men med knappt 4 timmars sömn i kroppen känner jag mig ganska mör. Men nu ska jag ta och få i mig lite lunch så kan jag fortsätta få nån ordning på röran sen.

Clear vision

Har jag någonsin berättat att jag har en tendens att dra ut på vissa saker näst intill i oändligheten innan jag slutligen får tummen ur? Så länge jag har en deadline att förhålla mig till eller om jag vet med mig att andra människor på något sätt är beroende av mig så är jag (som tur är) riktigt bra på att få saker gjorda. Handlar det om mitt eget välbefinnande eller sånt som jag borde göra men inte riktigt känner för att göra däremot så kan jag i princip skjuta upp det hur länge som helst. Typiska saker som jag skjuter upp i oändlighet är till exempel att gå till tandläkaren, uppsöka läkare/vårdcentral (senast jag äntligen tog mig tid att ringa läkaren hade jag en lista på 3 av varandra oberoende åkommor varav den ena var akut och gjorde att jag helt enkelt inte KUNDE skjuta upp det mer) samt att gå till optikern.

Men nu mina vänner! Nu har jag, sisådär 3-4 (?) år senare än lämpligt, äntligen köpt nya glasögon! Jag har ju visserligen haft linser med rätt styrka under tiden… men det är fan inte så jävla nice att MÅSTA peta in/ut dom små prylarna i ögonen varje morgon och varje kväll. Men nu kan jag iaf stolt presentera mina nya bågar! Dom är från Skaga Scandinavian Eyewere i modellen 2449 NELLY och färgen heter 9202 transparent light brown.

Glasögonbågar Skaga 2449 NELLY 9202 transparent light brown

 

Och inte nog med detta! När jag ändå höll på så passade jag dessutom på att köpa ett par solglasögon med slipade glas i också, så nu behöver jag inte ens pyssla med linser när jag ska ha solisar! Klassiska Ray Ban Wayfarer blev det i krackelerad brun (men färgen heter bara brun) i stället för svart.

Ray Ban Wayfarer brun

 

Så se upp världen! Här kommer jag!