Hatet – En bok om antifeminism

Efter att ha läst ut boken om Zlatan kände jag att det var dags för lite tyngre läsning igen. För även om Zlatan inte alltid verkar haft det så jävla lätt så handlar boken trots allt om hans framgångssaga och den är dessutom skriven på ett lättläst och ganska underhållande sätt. Jag bestämde därför att att det var dags för Maria Svelands Hatet – En bok om antifeminism.

Jag är som bekant själv feminist egentligen sen långt tillbaka men dom senaste månaderna har jag börjat söka information lite mer aktivt och blivit mer öppen med var jag står någonstans. Och ju mer insatt jag blir desto mer känner jag att jag vill veta, fundera, analysera. Vilka normer är det egentligen som finns i vårt samhälle? Hur uppstår dom hatiska debatterna som titt som tätt förföljer feminister och kvinnor i stort?

Hatet – En bok om antifeminism är en bok som visserligen inte kan ge några absoluta sanningar om just detta, men som jag ändå tycker kommer en bra bit på vägen. Det Maria Sveland gör i boken är nämligen dels att belysa några av de stora debatterna som pågått dom senaste åren så att läsaren får ett lite större perspektiv på hur debatterna egentligen uppstått och vad dessa har gemensamt. Dessutom försöker hon sätta ord på varför feminism verkar upplevas så hotfullt och hur framförallt media spelar en stor roll när det gäller att låta antifeminismen få en utbredd plats i samhället.

Rekommenderas! Egentligen inte bara till uttalade feminister utan kanske framförallt till människor som antingen är för jämställdhet (som för övrigt inte verkar finnas i ordlistan nu när jag skriver detta inlägg, säg what!) men som inte tagit klivet och börjat kalla sig själva feminister. Jag vill även rekommendera boken till dom som kanske inte tycker att det här med feminism är deras grej eller att kvinnohatet är ett tillräckligt stort problem för att en ska behöva ta det på allvar, eller för den delen till människor som befinner sig på andra sidan och faktiskt tillhör antifeministerna.

Tänkte bara avsluta med ett citat ur boken:

”När feminister dessutom envisas med att göra mäns våld mot kvinnor till en politisk fråga, vibrerar luften av den upplevda anklagelsen. Oförmågan – eller oviljan – att skilja på struktur och individ får dem att mena att allt prat om mäns våld mot kvinnor rymmer en kollektiv skuldbeläggning av män, en anklagelseakt sprungen ur feministernas manshat.

Här uppstår hatet hos de vita kränkta män som skyller sina tillkortakommanden och personliga förluster på invandrare och kvinnor. Det spelar ingen roll att det finns tusen rapporter som visar svart på vitt att invandrare diskrimineras på arbetsmarknaden och inom en rad andra områden, eller Statistiska centralbyråns statistik som visar att kvinnor är de som gör största delen av det obetalda hushållsarbetet och dessutom tjänar i genomsnitt 4 000 kronor mindre än männen varje månad. De vita kränkta männens upplevelse av att vara diskriminerade gör dem blinda för dessa fakta.”

- Mara Sveland, ur Hatet – En bok om antifeminism

Jag är Zlatan Ibrahimovic

Jag har alltså inte fått någon märklig personlighetskris och fått för mig att jag är Zlatan. Nej, jag har förstås just läst ut boken! Jag är Zlatan Ibrahimovic alltså, som för övrigt är skriven av David Lagercrantz (med hjälp av Zlatan själv förstås). Egentligen hade jag tänkt läsa den förra sommaren men eftersom jag inte alltid är så bra på att ta tag i såna saker och att den dessutom var slut i lagret när jag äntligen hade tänkt ta mig för att beställa den, så har det inte blivit av förrän nu. Den här gången köpte jag den ju som e-bok så att den skulle vara slut på lagret var ju liksom ingen risk.

Jag är inget jättestort fotbollsfan själv men eftersom jag lever ihop med T som är Manchester United-tok så har jag snappat upp en hel del namn på stora fotbollsspelare genom åren. Det var visserligen kul att känna igen många av namnen som behandlas i boken, men jag tror absolut inte att det är något krav för att en ska uppskatta boken fullt ut.

Framsidan av Jag är Zlatan Ibrahimovic

Inte helt oväntat så handlar den förstås om Zlatans liv som fotbollsspelare, från Rosengård till Milan och allt däremellan. En får lära känna Zlatan som person lite bättre och får en inblick i spelet bakom spelet så att säga med alla klubbyten, konflikter och känslor kring dessa. Dessutom så är boken helt sjukt lätt att fastna i och det går liksom undan. Den är skriven på ett lite pratigt  sätt vilket gör att det känns mer som att höra en berättelse än att faktiskt läsa en text. Rekommenderas? Ja!